Creme Brulé på Grill i Stockholm

Idag var jag med Janne på Grill i Sockholm. De hade fantastisk leverpaté och kalvfilé men jag måste ju också prova Creme Brullé.

Creme Brulén var helt OK, men man hade missat att skalet skall vara varmt och innehållet kallt. Här var det jämnvarmt



En fantastisk innovation uppvägde missen med kontrasten varmt-kallt. Grapefruitklyftor rekommenderas från och med nu till creme brulé.

 Restaurangen rekommenderas ett besök. En alldeles förtjusande blandning av stilar och härligt kött.

Nyårssupé

Innan alla fyrverkerier satte igång hade vi nyårssupé.



Vad passar bättre vid en nyårssupé än kandelabrar, mörka ljus och ostindieporslin?



En kejsardrink innan supén. En del VSOP cognac och 2 tredjedelar äkta champagne hälls på en sockerbit. Till detta lite angustura. Delikat!!

Förrätt: Friterad chevré med honung och sesamfrö på smörstekt brödskiva

Huvudrätt: Rulle på rödspätta, lax och spenat med potatismos blandat med äkta smör, muskot och kronärtskocker.

Och som efterrätt creme brulé med ett hårt skal av grillad farin. Kan en nyårssupé vara mer perfekt balanserad?

En sista middag i Lille. Del 2

Så var det dags att äta middag igen. I Frankrike är det viktigt med mat och lika bra det.

Jag började med öl. Kwak är ett belgiskt överjäst öl av aletyp. Alla belgiska öl har sina speciella glas. Detta glas är framtaget av krögaren Pauwel Kwak omkring år 1800, mitt under napoleonkrigen. På den tiden fick kuskarna inte lämna sin plats och glaset anpassades för att kunna hängas upp  vid kuskbocken.
Formen på glaset gör att det inte kan stå av sig själv. Det måste därför hängas upp i en speciell ställning. 

Det krävdes en viss teknik för att dricka ur glaset. Som ni ser klarar jag det galant. Den snygga buttondown skjortan är från Lexington. Lägg märke till den läckra svarta näsduken i bröstfickan.. Lägg också märke till hur sur mannen i bakgrunden är när han ser hur elegant jag dricker min Kwak

Ni ser hur nöjd jag var med ölen. Omgivningen var inte lika glad 



Förrätten var ankleverpate'. Den smälte i munnen





Huvudrätten var moules frittes

 

Ser inte musslorna läckra ut?

Här ser ni hela härligheten. Detta verkade vara den mest typiska rätten i Lille

Till slut kom de in med efterrätten. Servitörerna sprang så det brann.

Det var en creme brule'. Det bruna farinsockret smälte under brinnande cognac




Onekligen ett ovanligt sätt att smälta sockret på.

 

Här har det brunnit färdigt. Tyvärr blev skalet lite brännt men det var varmt och innandömet var delvis svalt. Spännande var det i alla fall.

Och nu går resan vidare till Indien

Middag i Lille

Vid Place de Gaulle (eller Grand Place) stannade jag upp vid Bistro President för att äta

Utsikt över Place de Gaulle från min plats i bistron



Jag tog en Menu Regional. Det fanns en del att välja bland



Sedan tittade jag lite extra på den fina duken...



...och beställde en belgisk öl, Affligem, som hade en farlig blysmak. Det är ett belgiskt smakrikt klosteröl som började bryggas 1570 i klostret Affligem





Som förrätt valde jag Flamiche au Maroilles, en skags ostpaj

 



Huvudrätten fick bli Carbonnade Flamande. En köttstuvning som gjorts på belgiskt öl (ale) och som serveras med  ett sött brödl

 



Sedan var det dags för ett franskt öl, Pelforte Blonde. En ljus smakfattig lager.

 

Innan det var dags att avrunda med en Créme Brule. Creme brule' skall ju vara hårt skal mot mjukt innandöme, varmt skal mot kallt innandöme. Här var tyvärr skalet lite bränt och innandömet ljummet.