 |
| Ugnsgratinerad rödspotta |
 |
| Gratinaden bestod av crème fraische, hackade tomater, dragon, och vitlök |
 |
| Till detta vatten som jag bubblat själv, och då började hockey-finalen i VM |
 |
| Dags för nedsläpp |
 |
| Till VM-finalen i hockey gällde dock öl |
 |
| Och vad passar bättre än en Fuller ESB, en champion ale? Den fruktiga maltiga smaken med inslag av torkade aprikoser, knäck, vörtbröd och apelsinskal är perfekt till ishockey. Och det gick ju bra också. |
 |
| Som ni ser blev det en halstrad lax med saffran- och vittvinskokt fänkål. Mums! Fänkål verkar vara det som gäller i vår. |
 |
| Till detta en india pale ale. Jaipur. |
 |
| Jaipur är ett smakrikt, humlearomatiskt öl med tydlig beska, inslag av honung, rosmarin, citrusskal och ljus sirap. Passar alltså ganska bra till lax och fänkål |
 |
| På flyget till Istanbul fick jag denna måltid. Förrätten var bönor med tomatsås. Det påminde om när jag var på språkresa i England på 70-talet. |
 |
| Huvudrätten var hamburgare med tomatsås. Till detta den turkiska lagern Efes. |
 |
| I Istanbul fick jag några timmar att arbeta i loungen. Till detta ännu en Efes. |
 |
| Som ni ser arbetade jag flitigt |
 |
| Men jag hann äta lite också |
 |
| Turkish Airways lounge i Istanbul är verkligen imponerande. Dessutom massor av god mat |
 |
| ...och man kan se flera TV-kanaler samtidigt. |
 |
| Det rumänska ölet heter Ursus, en sträv ljus lager |
 |
| Visst blir man tankfull när man tar en öl i hotellbaren efter en lång dag. Jag har min engelska jaktrock från Gant och en grå tröja från Hilfiger. En snygg kombination. |
 |
| Tankfull var ordet. Ursus var ölen. Venedig var rummet. |
 |
| Jag började med öl. Kwak är ett belgiskt överjäst öl av aletyp. Alla belgiska öl har sina speciella glas. Detta glas är framtaget av krögaren Pauwel Kwak omkring år 1800, mitt under napoleonkrigen. På den tiden fick kuskarna inte lämna sin plats och glaset anpassades för att kunna hängas upp vid kuskbocken. Formen på glaset gör att det inte kan stå av sig själv. Det måste därför hängas upp i en speciell ställning. |
 |
| Det krävdes en viss teknik för att dricka ur glaset. Som ni ser klarar jag det galant. Den snygga buttondown skjortan är från Lexington. Lägg märke till den läckra svarta näsduken i bröstfickan.. Lägg också märke till hur sur mannen i bakgrunden är när han ser hur elegant jag dricker min Kwak |
 |
| Ni ser hur nöjd jag var med ölen. Omgivningen var inte lika glad |
 |
| Förrätten var ankleverpate'. Den smälte i munnen |
 |
| Huvudrätten var moules frittes |
 |
| Ser inte musslorna läckra ut? |
 |
| Här ser ni hela härligheten. Detta verkade vara den mest typiska rätten i Lille |
 |
| Till slut kom de in med efterrätten. Servitörerna sprang så det brann. |
 |
| Det var en creme brule'. Det bruna farinsockret smälte under brinnande cognac |
 |
| Onekligen ett ovanligt sätt att smälta sockret på. |
 |
| Här har det brunnit färdigt. Tyvärr blev skalet lite brännt men det var varmt och innandömet var delvis svalt. Spännande var det i alla fall. |
 |
| Utsikt över Place de Gaulle från min plats i bistron |
 |
| Jag tog en Menu Regional. Det fanns en del att välja bland |
 |
| Sedan tittade jag lite extra på den fina duken... |
 |
| ...och beställde en belgisk öl, Affligem, som hade en farlig blysmak. Det är ett belgiskt smakrikt klosteröl som började bryggas 1570 i klostret Affligem |
 |
| Som förrätt valde jag Flamiche au Maroilles, en skags ostpaj |
 |
| Huvudrätten fick bli Carbonnade Flamande. En köttstuvning som gjorts på belgiskt öl (ale) och som serveras med ett sött brödl |
 |
| Sedan var det dags för ett franskt öl, Pelforte Blonde. En ljus smakfattig lager. |
 |
| Innan det var dags att avrunda med en Créme Brule. Creme brule' skall ju vara hårt skal mot mjukt innandöme, varmt skal mot kallt innandöme. Här var tyvärr skalet lite bränt och innandömet ljummet. |
 |
| Här står den äntligen i mitt fönster flankerad av porslinsvaser från Kina |
 |
| Vacker flaska, inte sant? |
