En sista middag i Lille. Del 2

Så var det dags att äta middag igen. I Frankrike är det viktigt med mat och lika bra det.

Jag började med öl. Kwak är ett belgiskt överjäst öl av aletyp. Alla belgiska öl har sina speciella glas. Detta glas är framtaget av krögaren Pauwel Kwak omkring år 1800, mitt under napoleonkrigen. På den tiden fick kuskarna inte lämna sin plats och glaset anpassades för att kunna hängas upp  vid kuskbocken.
Formen på glaset gör att det inte kan stå av sig själv. Det måste därför hängas upp i en speciell ställning. 

Det krävdes en viss teknik för att dricka ur glaset. Som ni ser klarar jag det galant. Den snygga buttondown skjortan är från Lexington. Lägg märke till den läckra svarta näsduken i bröstfickan.. Lägg också märke till hur sur mannen i bakgrunden är när han ser hur elegant jag dricker min Kwak

Ni ser hur nöjd jag var med ölen. Omgivningen var inte lika glad 



Förrätten var ankleverpate'. Den smälte i munnen





Huvudrätten var moules frittes

 

Ser inte musslorna läckra ut?

Här ser ni hela härligheten. Detta verkade vara den mest typiska rätten i Lille

Till slut kom de in med efterrätten. Servitörerna sprang så det brann.

Det var en creme brule'. Det bruna farinsockret smälte under brinnande cognac




Onekligen ett ovanligt sätt att smälta sockret på.

 

Här har det brunnit färdigt. Tyvärr blev skalet lite brännt men det var varmt och innandömet var delvis svalt. Spännande var det i alla fall.

Och nu går resan vidare till Indien