På spaning efter bergsgorillor i Rwanda. Del 4

Så var vi då äntligen framme. Vägvisarna banade väg genom djungeln med sina machetes och så plötsligt såg vi några gorillor sitta i en öppning i skogen

I en grässluttning satt en mamma med sitt barn. Vi placerades några meter därifrån. Alla foton i den här serien är tagna med vanligt objektiv, så som ni ser var man ganska nära. Vi fick själva inte närma oss gorillorna, men de kunde närma sig oss. Man insåg att de upplevde oss som avlägsna släktingar

Här fanns också en vuxen bråkmakare som vägvisarna varnade oss för. Han var berusad av jäst bambu, och rullade sig i gräset.

De unga gorillorna sprang fram mot oss och slog sig för bröstet för att visa att de var starkare än oss. Sedan sprang de snabbt tillbaka. De har lärt sig att människor inte bråkar. Hade de gjort så mot en vuxen gorilla hade de fått stryk

Plötsligt reste sig den bråkiga gorillan upp och ruskade på sig. Han var jättelik och vi hukade oss skrämda. Vi hade fått lära oss att om en gorilla kom fram och slog på oss skulle vi böja oss ner underdånigt.

Han spände sina muskler

Sedan tittade han på oss. Han bestämde sig för att han skulle sätta sig på en ung tysk i gruppen och rusade mot honom. Vägvisarna lyckades knuffa bort honom men under en stund sprang han omkring bland oss. Han var jättestor.

Senare blev han nyfiken på min kamera. Som tur var gick en blixt av (vilket var förbjudet) så han ryggade tillbaka

Smågorillorna fortsatte att springa fram och tillbaka

Den bråkiga gorillan tittade på oss. Skulle han springa på oss igen?

Han funderade en stund

Mamman tog sitt barn på ryggen och rusade in i bambuskogen. De andra gorillorna följde efter

Inne i bambuskogen satt familjens alfahanne Guhondo och åt av trädgrenarna.

Han är en av familjens två silverryggar. Han är den tyngsta gorilla som man någonsin vägt och han väger 220 kg.

Här står jag framför Guhondo. Skjortan är från Levis.

Och han fortsatte att äta grenar

Plötsligt kom en av smågorillorna farande genom träden

Lite längre bort låg den andra silverryggen med sin fru. Han är familjens kronprins

Hans fru hade just fött barn. Den här gorillaungen är bara några månader gammal.

En smågorilla sprang fram till oss igen

Sedan var den timme som turister får stanna över. Vi började vår två timmars vandring tillbaka. Detta var nog den mest omtumlande naturupplevelse jag varit med om. Det kostade 750 dollar + 300 dollar i olika extraavgifter (bilar, bärare, hotell etc). Det var dock värt kostnaden, en upplevelse jag alltid vill bära med mig. Det är viktigt att komma ihåg att bergsgorillorna antagligen varit utrotade om det inte var för turisterna. Turisterna får bara se några familjer, de andra får bara besökas av forskare. 

På spaning efter bergsgorillor i Rwanda. Del 3.

Klockan 7 kom jag fram till samlingsstället där vi delades upp i olika grupper. Varje grupp om 7-8 personer tilldelades en gorillafamilj och vägvisare. Min grupp skulle leta sig fram till Sabinyofamiljen. Den håller till på bergsryggen mellan Mount Sabinyou och Mount Gahinga.

I bakgrunden syns Kongos bergsmassiv. Mycket lite i Rwanda visade att denna del av Kongo är en krigszon styrd av olika krigsherrar

Vi var tvungna att åka en bit med jeep innan vi började vandra

Här börjar vår vandring genom ett jordbrukslandskap.

Dimhöljda vulkaner i fjärran. Här verkade Dian Fossey för att bevara de utrotningshotade bergsgorillorna tills hon mördades av tjuvskyttar 1985. Filmen om henne heter De dimhöljda begens gorillor

Vandringen mot bergen gick bland annat över en smal spång

Vi vandrade uppför berget genom bambuskogar. För att komma fram måste man hugga sig fram med machete

Ibland var det tät djungel

Här är några av våra guider och vakter

Här är alla som vandrade med oss. Vi var 7 turister. Var och en av oss hade sin egen bärare som bar våra drycker och mat och vad annat vi kunde ha med oss. I övrigt var det två guider som pratade engelska. Två vakter med gevär. Fem beväpnade spejare hade letat upp var gorillafamiljen höll till. Att så många lokala invånare är engagerade är en del i strategin att bevara gorillorna. Det har blivit mer lönande för lokalbefolkningen att hålla gorillorna vid liv än att döda dem.

Vandringen fortsatte genom djungeln uppför berget. Efter två timmars vandring genom tät djungel och på 2500-3000 meters höjd var vi framme. Något trötta men nyfikna

Kanske har ni undrat hur jag var klädd? Skjortan är från Levis, jeansen från J.Lindeberg och de blå löpskorna från Saucony. Man fick låna en stav när vandringen började. Den behövdes, vilket jag som tur var hade läst i en bok innan.

Nu var vi alltså framme. Vi tog oss vidare genom något tiotal meter tät djungel och där, i en glänta i skogen, satt några gorillor. Men det är en annan historia. Resan är viktigare än målet.

På spaning efter bergsgorillor i Rwanda. Del 2

Från Kigali åkte jag norrut på en två timmars bilresa till Musanze någon mil från gränsen till Kongo.

Färden gick genom ett bergigt landskap fullt med bördiga kullar

Flera dimhöljda bergskedjor passerades

Utsikten var stundtals magnifik

Till slut såg man vulkanerna i fjärran. Det är här bergsgorillorna bor

Rwanda är ett av de bördigaste länderna i Afrika

Framme i Munzane. Utsikt från mitt hotell. Här skulle jag ligga över natten. Jag lade mig tidigt. Klockan 6.30 skulle jag hämtas av en jeep som skulle ta mig till utgångspunkten för vandringen för att hitta gorillorna

På spaning efter bergsgorillor i Rwanda. Del 1

För tre veckor sedan var jag i Rwanda för att föreläsa och se bergsgorillor. Först var jag i Kigali, Rwandas huvudstad.

Kigali ligger på 1700 meters höjd och består av sju kullar

Jag besökte museet över folkmordet i Rwanda 1994 då 800 000 människor dödades. Vid museet var tiotusentals människor begravda

Den mest populära taxin var motorcykel. I priset ingick hyra av hjälm

Bild från Kigali.

Hotellet som var förebilden till hotell Rwanda i filmen med samma namn. Här gömdes tusentals tutsier under folkmordet.

Ännu en bild från Kigali

Det regnar alltid utomlands. Kenya

Under safarin i Kenya för en dryg månad sedan blev det åter aktuellt att ta fram det gamla talesättet 'Det regnar alltid utomlands'.

Oryxantiloperna stod som i givakt i det strilande regnet.

Impalan tittade nyfiket i det regnsjuka gräset

Vägen blev snabbt översvämmad i det kraftiga regnet

Thomson's gazellerna rörde sig försiktigt bland vattenpölarna



En stor fågel rörde sig i vattnet





Regnsjuka vägar



Fler Thomson gazeller