Ibland kan det vara besvärligt att resa. De sista 5 dagarna har inte varit bra mellan mig och SAS. Först försenat plan från Barcelona i söndags, vilket medförde ofrivillig övernattning till måndag på Kastrup i Köpenhamn. När jag igår (torsdag) skulle åka till San Antonio kom ett meddelande när planet var på startbanan att dörrarna var öppna. Teknikern var i Köpenhamn så vi fick checka ut vårt bagage och boka om resorna. Fanns ingen möjlighet att hinna med något annat plan från Europa till USA, så jag blev ombokad till ett plan 8.30 till Stockholm fredag morgon. Strax innan 5 kom ett meddelande att det planet var inställt. Fick boka om till kl 7 i stället. Om jag var sur? Att jag var sur!! Nu sitter jag i alla fall på O'Hare flygplatsen i Chicago och skall sitta här i 8 timmar eftersom alla plan till San Antonio är fullbokade till kl 9 i kväll. Om jag är sur? Jag är jättesur.
Blev i alla fall uppgraderad till Business klass som plåster på såren. Kunde sova några timmar. Bilder från resan kommer här
|
Is på Atlanten mellan Island och Grönland |
|
Gott om utrymme för att sova. Lägg märke till den obligatoriska utrustningen. Ögonskydd, öronproppar, öronlurar, näsdroppar och vatten. Man skall dricka mycket vatten när man flyger. Till osten fick jag en god porter och till efterrätten (en delikat citontårta) ett underbart smakrikt och läskande franskt desertvin; 2002 Chateau Romer du Hayo från Sauternet. Färgen var vackert djupt guldgul. Rekommenderas
Lägg märke till hur tufft jag har skjutit upp ögonskydden i pannan, hur sur jag är och att bägge skjortkragarna är utanför tröjan (se förra bloggen). |
|
Här ser ni bättre hur sur jag ser ut. Lägg märke till den vackra och smäckra öronproppsasken från Dior (framför vattenglaset).
Ha alltid med näsdroppar på flyget. Kan också användas om låset på bilen frusit fast på parkeringen när ni kommer hem (det hjälper dock inte) |
|
Hudson Bay från planet. Våren är långt borta på några platser på vår jord. Påminner om en dokumentär jag såg förra året om lastbilschaufförer i Kanada. Under några månader på vintern när isen frusit på vattendragen kan de transportera saker till avlägsna områden i norra Kanada på isvägar. De tjänar bra, men det är farligt, stressigt och väldigt, väldigt kallt. |
|
Här ser ni var jag tog kortet på Hudson Bay |
|
Men nu börjar isen visst smälta.... |
Det är inte hur man har det utan hur man tar det.... Ett förslag är alltså att du inte sitter på trista flygplatser utan passar på att se dig omkring och uppleva exempelvis Köpenhamn, Stockholm o Chicago vid just de tidpunkterna du är där. Passa på liksom. Ett annat alternativ är att överväga andra transportmedel. Tåg och båt föreslås. Med trainspotting alt. shipspotting kommer du dessutom billigt undan och kan därför göra flera resor. Hur som helst så saknade vi dig igår på AW. Alla hade kragarna innanför och var helt ospännande! Hur är kragstatus i San Antonio?
SvaraRaderaKära Ann-Sofi! Att resa till San Antonio på det sätt du föreslår skulle ta en vecka med båt över Atlanten och två dagar med tåg. Man skall inte heller underskatta värdet av att uppleva olika flygplatser. Ingen flygplats är den andra lik, och folklivet är sjudande och ofta ganska underhållande.
SvaraRadera