Okända sevärdheter. Del 12. Skridskobanan i Almata

Ni som varit med länge kommer säkert ihåg skridskobanan i Almata. Det var där alla världsrekord i skridskoåkning slogs under 60-och 70-talet. Nu har jag varit där.

Här ligger den klassiska arenan

Den ligger i en sänka uppe i bergen i västra Himalaya

Så här ser den ut från utsidan

Det var inte bara jag som ville ta kort utanför skridskoarenan

Bergen var fortfarande pudrade i snö

Matmarknader. Del 12. Den gröna bazaaren i Almata

Detta är ett fint exempel på en Asiatisk marknad. Här kunde man köpa frukter, hästmjölk och mycket mycket annat.

Här såldes dadlar och andra exotiska frukter

Lägg märke till de roliga hattarna

Tuff fruktförsäljare

Här såldes ost och andra produker av hästmjölk

Här dricker jag hästmjölk. Smaken var väldigt besk.

Närbild på olika mjölkprodukter

Här sålde man olika sorters kött

Och här såldes hästkött.

Resan gick vidare till Almata

Så åkte vi vidare till Almata, den gamla huvudstaden. En gång känd som den grönaste staden i Sovjetunionen. Almata betyder staden med äppelträden.

Nytt hotellrum. Den stora väskan har funnit sin plats på golvet.

Utsikt från hotellrummet. Den här staden flödade av grönska. Det var som om den hade byggts i en skog.

Från hotellrummet kunde man också se Tien-Shanbergen, den västligaste utlöparen av Himalaya.

Också detta hotell hade en jättelik atrium med palmer.

På väggarna var skulpturer av khaner, härskare av Kazakstan till 1860-talet. De var efterlevare från mongolerna som erövrade området på 1200-talet. Alla kazaker tillhör fortfarande en stam, även om man inte tar så allvarligt på det numera.

Okända sevärdheter. Del 17. Bayterek-tornet i Astana

Den största sevärdheten i Astana är Bayterek-tornet.

Så här ser det ut nedifrån. Vi tog hissen upp till kulan på toppen.



Här kan man lägga sin hand i en avgjutning av president Nazarbayevs hand. Ibland spelas en melodi som han skrivit själv. Det hände inte när jag lade ner min hand. 




Här står jag med handen i president Nazarbayevs hand.



Från tornet hade man utsikt över det futuristiska Astana. Känner ni igen köpcentret?

Velodromen är formad som en cykelhjälm. Fiffigt!

Utsikt mot presidentpalatset

Utsikt från mitt fönster. Våren fortsätter

När jag kom hem från Kazakstan hade träden utanför mitt fönster blivit riktigt gröna

Nu börjar det bli svårt att se husen vid Engelbrektsgatan

Träden vid Heden var dock fortfarande ganska tunna på löv.

Mat i Kazakstan

Givetvis åt jag mat i Kazakstan. Det blev mycket häst.



Här är olika typer av hästkött. Jag rekommenderar delikatessen högst upp; ändtarm av häst. En delikatess.



En annan delikatess var kokt fårkött.

Föreläsning i Astana

Jag hade en föreläsning i Astana också. Den handlade om demens efter stroke. Det är inte så vanligt med föreläsare från väst i Kazakstan så jag fick skriva autografer efteråt, och sedan ville en massa människor ha kort med sig själva och mig. I Kazakstan behandlas forskare som filmstjärnor.

Så här såg jag ut på föreläsningen. Svart kavaj från Armani, svarta byxor från Chan och en blå-svart mönstrad slips. Lägg märke till den snygga mattan som låg på scenen.

Efteråt fick jag posera på bild med olika människor

Även när jag kom ut på trappan till Astanas gamla stadsteater ville människor ha kort.